Natten var lite halvbökig. Den hade kunnat varit bra mycket värre. Men lite jobbigt var det allt. Jag hade ju bestämt mig för att sova med högt huvud. Har ju en sån säng så jag kan hissa upp den. Bra där IKEA :) Men kruxet är att jag alltid sover dåligt. Jag kan inte riktigt slappna av. Men jag hade aldrig kunnat legat ner som jag brukar, för när jag försökte lägga mig på sidan så dunkade det en del i snoken o orden "se till så du inte lutar dig framåt" ringde i skallen. Så jag började min natt med att halvsittandes sitt/ligga på rygg. Och eftersom jag inte kunde andas med näsan (hade "tampongen" på inatt så jag inte skulle pilla i sömnen eller sådär. Hade varit väldigt obra.) så hade jag ju munnen helt vidöppen. Fy sketen vad torr man blir i halsen! Och vad Ont det gör när man är så torr att man inte kan skrapa loss tungan från gommen, och läpparna spricker vid minsta rörelse. De var lite halvstörigt. Vaknade väl en 10-15 gånger under natten också... Men mot morgonen så hade det börjat lugna sig lite i näsan, och jag kunde få en lite mer sammanhängande sömn efter 8 iallafall. Tvingade mig att sova tills efter 11, då gav jag upp. Men idag har jag inte behövt ha nån ful-tampong iallafall! Weeeeihoooo! *S* Tror att näsan har börjat återgå till sitt forna jag också. Den känns såklart stelare än vad en näsa normalt är *ler* men jag har fortfarande inte ont! Vilket läkaren iof sa att jag inte skulle få heller. Jag tycker det är skitskumt! Efter den där behandligen som min stackars näsa fick så borde det göra ont tycker jag. Men jag tackar och bockar och klagar iiiiinte över dess frånvaro! Är bara förvånad *ler* Nu kan jag ju faktiskt andas med näsan också. Skönt, skönt! Inatt tänker jag inte sova fullt så upphissat! Hoppas på en skön och sömngivande natt! Det blir då ingen andningsmaskin än på ett tag, det är då ett som är säkert! :P

Imorn ska vi på kalas! Lilla Maria ska gå å fylla 16 år! Det är Helt sjukt! Hon var 10 när jag och Jonas träffades! Eller, nä hon var faktiskt 9 o fyllde 10 år, 2 månader senare *s* Om man ska vara petnoga - o de brukar jag ju kunna vara! *S* Det är när man räknar åren på barnen i ens närhet som man blir riktigt farträdd.... :)