Ja som sagt, vår lilleman fick komma hem igen efter TVÅ nätter på sjukhuset... Det var två himla jobbiga dygn... Men som jag skrev sist, så var jag väldigt tacksam att han fick den vård han behövde. Men likt förbaskat var det tomt här hemma... Å sen när han väl fick komma hem så fortsatte jag att oroa mig.. *ler* Det är nog nästan först nu som jag börjar kunna slappna av i allt. Jag fick aldrig nån riktigt bra förklaring på vad det var som hade hänt hans mage, men troligen var det nåt virus, bakterie, eller nåt som fått den att haverera. Så med en hel del dropp, och specialmat så hamnade den på rätsidan tillslut! Men nu är det diet som gäller, strikt diet! På tisdagen så skulle han ha 100 gram under hela dan och sedan skulle det ökas upp succesivt. Man är ju så rädd att man ska göra nåt fel! Vilket jag gjorde redan dag ett... *suck* Jag tyckte att jag läste så himla noga i ordinationen.. Men så hade jag likt förbaskat huvudet under armen!!! Han skulle som sagt ha 100 gram uppdelat i små portioner 6 ggr. Visst - erica läste 100 gram finfördelat smått och 6 gånger! Det är väl klart som korvspad att han inte skulle ha 600 gram under ett dygn!!! Men nej då, erica gav Cash 100 gram typ precis när vi kom hem från sjukhuset... Sitter i telefon med sköterskan och pratar om en annan sak, när jag inser vad det egentligen står på lappen och blir alldeles iskall i magen... "Jaa... hans mage KAN ju krascha igen. Men du har det mesta du behöver isåfall. Maten och medicinen som han ska ha, om han inte blir dålig igen..." kände hur ångesten kramade om magen och hjärtat... Vad har jag gjort?! Men tack gode Gud, så var det heeelt lugnt! Lilleman klarade biffen och fick klara sig på totalt 1 matsked mat under resterande dygn! *ler* Jag tror aldrig jag varit med om en så hungrig Cash! Fortfarande alltså. Varje gång jag gör i ordning hans mat, så sitter han och smågnäller (ja, de första dagarna var det inte smågnäll, då var det skriiiiiiiiik!!!!) tills han ser att jag ställer ner matskålen. Han är så duktig vårt lilltrassel! Han vet vad som gäller, och jag behöver inte säga åt honom att sätta sig. Det räcker att jag ställer ner matskålen så slääänger han sig ner i sittande och sedan sitter han och tittar på mig tills jag säger Varsegod! Då kastar han sig över maten och slänger den i sig. Jag brukar försöka få honom o lugna ner sig lite i all hast, men de brukar gå sådär... *s* Han är duktig lilleman! :)

Jag hade ju min kära vän Rebecca på besök de här dagarna också! (Du beccis, jag känner mig lite smådum så här efteråt, att jag mest oroade mig över Cash när du var här - men jag vet! Det är ingen fara! ;) Vi hade iallafall en jättehärlig vecka tillsammans och jag ser helt klart fram emot sommaren och ditt nästa besök! *ler* Men det var rätt gött för dig o komma hem va? *ler* Bilder och mer inlägg kommer att komma så fort jag får tummen ur och lägger över lite bilder! :D

Ja.. så var det då påsk. Jag är givetvis sanslöst tacksam över vad påsken egentligen handlar om - men som helg är den rätt överskattad!!! Liksom midsommar o nyår. Fast, nyår är rätt mysigt.. För den brukar ju firas hos mamsen o papi!

Ta hand om varandra och var rädda om era hjärtan!
- KRAM -