Nu börjar jag tröttna!!!

Jag börjar misstänka att jag har en rejäl otursvecka. Eller månad. Eller år? Ni kommer kanske ihåg att det var en del som strulade under Stockholmstrippen? Sen har det bara fortsatt. Och jag börjar bli riktigt, riktigt leds!!!

Tisdag: Var in till hjälpmedelscentralen för ett byte av skärm på min permobil. Dessutom hade ett mycket irriterande ljud uppstått under helgen. Ett ljud som man lätt kan associera med tinnitus. Permon illtjöt ett ljust ihärdigt gnissel/skrik så fort jag körde, och det visade sig vara själva motorerna i hjulen som lagt av och de behövde beställas nya så jag får återkomma vid ett senare tillfälle igen för bytet av dessa. Det var inte sån jobbig motgång, men dock ytterligare en sak som jag inte riktigt räknat in i ekvationen. Det var mjukstarten på kommande dagar.

Onsdag dag: Fick en "i sista minuten inklämd" tid hos min saxlärare, då det är sportlov nästa vecka och jag har lektion varannan vecka. Dessutom mådde jag inte bra förra veckan, så det skulle innebära 1½ månad utan lektion... :/ Därför var A snäll och klämde in mig kl 14.45. När jag kommer ut till bilen 14.35 så vägrar dörren gå upp. Vare sig på den elektriska eller manuella (vålds) vägen. Den satt som förstenad. Jag insåg att det garanterat var ett av två alternativ. Antingen att själva dörren/rampen gått sönder (det minst troliga alternativet) eller att den frusit fast och att det var is i skenan där dörren ska gå (det mest troliga alternativet). Kvittade egentligen lika för stunden, för jag kom inte in i bilen ändå. Jag hade kunnat gått till lektionen men de skulle tagit 25 min och då skulle lektionstiden ändå nästintill gått ut. Kändes lite överkurs. Ringer A och beklagar mig, och berättar hur det ligger till. Går in igen till en överlycklig hund som slapp vara själv. Ber Jonas kika på dörren när han kommer hem en halvtimma senare, och efter en titt på bilen kikar han in och frågar om jag skämtade med honom angående dörren? Självklart gjorde jag inte det och han tittar lite frågande på mig och säger att den går upp hur lätt som helst. Typiskt!

Onsdag kväll: Skulle åka och titta på min älskling som hade match. När jag åker iväg så slår underredet i den stenfrusna snön och börjar låta som om jag tappat hela avgassystemet! Efter en liten stund så återgår ljuden till normalt, och min ass kollade även om det såg mysko ut under - eller kvar på marken - men allt såg bra ut. Jag hade lite egentid utan assistent kvällen till ära, och dörren sköter sig när jag åker iväg och när jag kommer fram. Trodde jag iallafall. När jag klivit ur bilen och stängt ramp och dörr inser jag att lampan lyser i bilen. Jag tänkte "men jag stängde väl allt innan jag gick ur?!" och ska försöka öppna dörren igen. Njet. Nada. Stendöd igen. Är lite smart och låser/låser upp två gånger och då smäller dörren till och öppnar. Går in och kollar ljuset och det var precis som jag hade för mig avstängt. Går ur bilen igen och tänker att det nog är isen i rännan som spökar så dörren inte riktigt går igen och stänger dörren på nytt. Lamporna lyser. Ger upp och tänker att om jag ska vara där i två timmar och kolla på matchen så kommer jag ha en stendöd bil på riktigt. DÅ blir det extremt svårt att ta sig in i bilen om jag är själv vilket jag skulle vara. Förvisso hade jag kunnat ringt på assen som skulle fått assistera, om det inte var så att jag hade tappat mobilen på GOLVET under färden till ishallen. Konstaterade lätt att det inte var min dag och åkte hem.

Torsdag: Jonas hackade en massa is i min bil och sa att den nog skulle vara ok. Helt rätt, där slutade mina problem med bilen so far vad jag vet iallafall. Däremot dök problem 2 upp när jag skulle gå till orkestern. Vi repar en våning upp. Hissen var död. Fungerade inte över huvudtaget. Jag och Klas turades om att försöka få igång den med min nyckel men icke. Det var bara att gå hem utan någon orkester. Börjar bli ett irriterande mönster.

Fredag: Hade väldigt lite batteri i permon, så natten till idag fick den stå på laddning i vanlig ordning. Hade ju bara varit VÄLDIGT BRA om den dessutom hade laddat??! För det har den ju såklart inte. Min felsökningshjärna säger att det är något som gått fel när dom bytte skärmen i tisdags. För laddningskontakten sitter på den skärmen som byttes. De har säkert glömt nån kabel eller så. För defacto: Permon laddar inte och nu är den nere på rött!

Idag är det tänkt att jag ska åka ner på Alek's och ta en fika med min extrasvärmor och jag ska köpa en dop present. Imorgon ska vi på omnämnda dop och på söndag är det sista hockeymatchen i grundserien och det är väldigt spännande hur den kommer gå! Tror ni jag kommer klara detta på 3 sketna små röda prickar? Jag är lite skeptisk... Varför känns det som att den här motlutningen inte ens är i närheten av att ta slut?

Suck........

Kommentarer
Postat av: Nilla

Hahahahahahahah!!!!!



Förlåt, men jag kunde inte låta bli. Vad är oddsen för att allt det där ska hända en och samma person? Under inte ens en veckas tid??? Men jag är lite glad att det hände, då jag fick ett behövligt gott skratt i denna gråtfyllda em/kväll.



Kram min vän

2010-02-14 @ 23:57:58
URL: http://mina-tankar.bloggagratis.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0